Tillbakablick på helgen som varit

Idag var det hundarnas dag och hästarnas vilodag. 

Nyss hemkomna från brukshundklubben ligger en sovande hund på var sida om mig. Det var roligt idag, för jag träffade många på den allmänna träningen. 

Zac hade sin luktdiskrimineringskurs. Han är toppenduktig och har redan fattat precis vad det handlar om (tillfälle 3 idag). Han markerar på svart te, och kan markera en burk med några korn svart te bland 6 burkar av varierande innehåll (neutral-1, neutral-2, kaffe, gristunga, RAW hundmat). 

Idag var han lite långsammare, lite osäkrare än tidigare. Detta kan bero på flera saker. En anledning kan vara att vi bytat burkar till djupare, vi har låtit dem ligga i blöt med diskmedel flera dygn, och premiären på de nya burkarna var idag. De gamla burkarna var ganska kontaminerade, mestadels på grund av Ally som slemmade ner dem rejält när hon skulle testa att luktdiskriminera, men också för att de var för dåligt rengjorda så att silldoften satt kvar. Zac blev alltså tidigare inklickad på svart te med sill ;)   

En annan sak som var annorlunda idag var att Zac tränade mitt i rummet. Kursen hålls inne i klubbstugan, och Zac brukar föredra att träna lite avsides. Idag var han i centrum i största rummet. Sedan var det också mycket folk, eftersom kursen nu bytte dag till måndagar då det är allmän träning på klubben. Massor av hundar passerade jämt och ständigt och han måste såklart hålla koll på alla. Ally var också med idag, inte för att jag tror det stör så mycket egentligen. Hon har haft paus i 3 veckor på grund av löp. Sist men inte minst så fanns där en liten vit engelsk bulldog på 8 veckor. En pyttebebis. Söt som socker <3

Under veckan som kommer blir det till att klicka in Zac på de nya burkarna. Antingen går det klockrent här hemma, eller fortsätter han vara lite osäker och då backar vi helt enkelt ett steg så att han blir säker igen. Vi behöver snickra en burkbox. Jag vet hur, och det är lätt. Behöver dock en såg att göra hålen med. Hoppas vi får tid till att snickra den snart. Ally var lite avundsjuk på att hon inte fick lukta. Taskigt läge Ally, men så mycket som du slemmar så får du ha egna burkar att lukta på. Vi gick ut på plan när vi inte behövdes i stugan och tränade linförighet, läggande under gång, ställande och lite hopp. Allt gick fantastiskt bra, Ally var på hugget efter löp-pausen men inte så på hugget att hon slarvade. Det var som sagt kul att vara där på den allmänna träningen när många var där samtidigt. Vi har ju inte kunnat vara med på den så ofta. Det är svårt på måndagar då det är veckans första dag. Man är trött och det är inte en lämplig dag att komma i säng alldeles för sent på. Vi får se hur måenden och ork är imorgon :P

söndag 24 februari

Nu är vi färdiga med varann…

Jag är trött på isen nu. Man kan inte gå ordentligt någonstans. Alla stapplar sakta fram som om de kissat i byxorna. Det går inte att rida utomhus. Hästen känns spänd och jag vet inte om det är en låsning, brist på motion eller att han är rädd för att halka. Jag körde fast med transporten i förmiddags, när jag skulle hämta den för att åka med Pharao och träna Trail. Vi kom iväg till slut, efter mycket putthjälp från S och T, men vi kom en kvart försent och missade ytterligare en kvart för att värma upp. Efter vår träning skyndade jag tillbaka med transporten för att S och T skulle lasta och åka iväg på Trail med fölen. De körde också fast, transporten kasade på isen och de kom inte iväg överhuvudtaget. 

    Jag och Pharao tar bron och några skrittbommar 
    på dagens Trail

I torsdags skulle vi hitta en bra plats att parkera bilen på för att tillbringa en eftermiddag i skogen. Hur länge åkte vi inte rundor för att hitta en plats att ställa bilen på utan att vara rädda för att vi inte skulle få upp den på vägen igen? Hur kasigt var det inte att gå med hundarna på skogsstigarna? Vilken tur att man kan lägga spår inne bland buskarna i mjuk snö istället för på isen. 

       

Ally i skogen och den fina vårsolen som skiner på snön. 

Snart är våren här :D  

Ikväll gjorde blåsten att inomhustemperaturen sjunkit till 17 grader. Jag bad därför I att tända ljus när hon kom in. Det var tydligen kul, för det tändes många många många ljus…. Därefter gick strömmen. Huvudsäkringen gick hela tiden, och det tog ett bra tag att reda ut vart felet låg. Tänk, vilken tur att alla dessa ljus fanns tända överallt i mörkret! Till slut hade vi ljus i vårt hus igen. Den ursprungliga planen för den här kvällen var att jag skulle till Ann, min tränare, på AR-kväll. Helt enkelt en kväll tillsammans med folket som tränar akademisk ridkonst (AR). Vi skulle se på Bent Branderup-film och äta tillsammans, och givetvis snacka en massa. En vän till mig skulle följa med dit. Denna aktivitet ställdes in på grund av att min stackars mamma insjuknat med feber och inte kunde komma hem till mig på kvällen. Tur i oturen, eftersom det blev ett stort strömavbrott i huset (och stallet). Min vän får jag träffa en annan dag. Jag hoppas att AR-kvällen blev lyckad och att alla hade trevligt. När vi fått tillbaka strömmen, kunde lasagnen bli färdiglagad och sedan hade vi en mysig stund i soffan framför ponnyakuten, och kom alldeles för sent i säng, som vanligt :P     

    Tända ljus i mörkret, myyys! 

  

Lördag 23 februari

I lördags kom våra goda vänner och hälsade på. En vuxen, en 7-åring och tre hundar. Kul! Vi var ute från det att de kom på morgonen, fram tills de åkte hem vid 15-tiden. Hundarna sprang av sig på gårdsplanen och de tvåbenta fick rida. Mäkta imponerad av den orädda och duktiga 7-åringen som vågar rida store Pharao alldeles själv. Vilken tur att vi hade en otrampad hage kvar att rida i. De andra hagarna samt ridbanan är ju numera fulla utav isiga hovspår, så där går det inte att rida. Vi som inte red, städade stallet. Det veks täcken, sorterades saker, slängdes skräp, skurades vaskar och mockades extra noga. Det kändes riktigt gött efteråt! Stallet blir så mycket luftigare när det är nystädat! Nu tömde vi dessutom stallgångarna på kaninburar och marsvinshus, vilket gjorde sitt till J 

Kaninen Pollux och hans marsvinskompis Pascal fick flytta in till han-buren i lösdriftsboxen istället för att bo i kaninburen i stallgången. Det drar mindre kalluft i lösdriftsboxen. Gissa om Pollux gillade att hoppa ut och in i buren? Den är ju byggd för marsvin och därmed utan tak, så han kan numera bestämma själv om han vill vara hos Pascal eller hos marsvinshonorna. Tror egentligen att själva hoppandet var det roligaste :P 

Pascal och Pollux i sin gamla kaninbur

Framåt eftermiddagen kom min käraste syster A och hennes kontaktperson från boendet på besök. Alltid lika trevligt! Hon hade sett fram emot att rida, och vi hade sett fram emot att vara med henne när hon red. Till och med grannarna kom ner för att vara med när hon skulle rida! Dock var det så kallt, hon hade inga ordentliga vinterkläder på sig heller, så efter ett tag skakade hon av köld. Inget skyddande underhudsfett där inte! Hon gick in, och jag försökte delegera ut ansvar och sysslor till resten av folket så att jag kunde gå in och fixa kaffe och nybakat bröd tillsammans med A istället. Gott efter att ha varit ute i kylan hela dagen! 

När A åkt hem till boendet igen var det dags för oss att duscha och göra oss iordning för att åka till några vänner. Det var meningen att en spekulant på tre boxplatser skulle komma bara en timme senare, så jag var beredd på en snabbkaffe på 45 minuter. Spekulanten lämnade återbud en halvtimme innan (tur att jag inte börjat köra hemåt!) så snabbfikan blev till en helkväll av fika, middag och soffhäng. Massa prat förstås. Inte förrän vid 23-tiden blev det hemgång. Mutade världens goaste granne med skjuts till staden om han nattade våra djur, vilket gick hem! :D Så när vi väl kommit hem var det bara att stanna kvar inne i stugvärmen. Då känner man sig lite bortskämd! En extra unge kom med hem över natten också. Mysigt! 

Just det, idag snickrades det två nya hinderstöd av en regel jag hade liggande, 150 cm höga! Yey :D 

Känns skönt att pånytt-börja blogga igen! Efter en tids funderande har jag kommit fram till att det vore ett bra sätt att dokumentera och följa vår egen vardag som följer en speciell livsstil. Våra dagar är intensiva och händelserika, saker som vissa andra kanske skulle göra till ett heldagsprojekt, gör vi liksom sådär lite i förbifarten en vardagkväll. Ibland känns det som att våra dagar passerar utan att vi hinner med att reflektera över dem. Eftersom det är vårt liv och vår livsstil så vill vi såklart reflektera och komma ihåg vad vi hittar på och hur våra dagar ser ut. Även träningarna med våra djur är ju kul att kunna följa, och även att kunna se tillbaka på. SÅ; vad är väl bättre för ändamålet än att blogga? Då får ju dessutom andra människor möjlighet att FÖLJA vår lite speciella livsstil :) Så, here we go, sen får vi väl se vart vägen leder!